Jag tror jag är det ganska ofta.
Varför då?
Det känns som om mina absolut närmaste verkligen älskar mig.
Men det finns dom som inte lägger någon själ i vad dom tycker om mig.
Eller är det jag som inte släpper in dom?
Längtar ständigt efter det jag inte har.
Varför njuter jag så sällan?
När jag är onykter så njuter jag!
Skrämmande absolut.
Men jag vill inte ljuga.
Det finns självklart andra stunder jag njuter.
Ligger just nu vid ett femstjärnigt hotells pool och dricker en öl.
Njuter som attan.
Men varför dessa tvivel på lycka?
Jag har ett underbart liv och kan inte njuta fullt ut.
Varför?
*******
Seeya
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Fria ordet är ditt!