Din fegis som är anonym! Våga stå för det du tycker! Troll! Det är några av argumenten som jag får höra när jag twittrar anonymt. Varför gör jag det?
För det första så har jag två konton. Ett där jag är öppen vem jag är och det jag skriver där är det men ingen att man ska veta att det är jag. Mest fotbolls snack där. Sen har jag ett anonymt konto där jag ventilerar åsikter utan att behöva tänka efter.
Jag blir inte ifrågasatt för mina åsikter av så kallade vänner och släkt. Det ska moraliseras och tittas ner på mig från olika håll. Skulle jag t.ex. gå ut med att jag röstar på SD (vilket jag ännu inte har gjort) så skulle "vänner" inte tåla det. Min arbesgivare skulle definitivt göra en sak av det. Jag har försökt vara mig själv men det har blivit konsekvenser av det som är opropotionella. Så för att kunna vara precis den jag är utan konsekvenser så öppnade jag ett nytt konto. Jag vill kunna skriva saker som kanske sårar några men eftersom jag aldrig skrivit namn och själv är anonym så skadar jag ju precis ingen. Jag har alltid stått för det jag skriver men det är ju inte poängen med ett anonymt konto. Det är att jag bara "skriver av mig" det jag har inom mig preics som den här bloggen. Jag är inte ute efter följare/läsare. Jag är ute efter att släppa ut ånga. Återigen så står jag för det jag skriver och tycker, men istället för att hålla allt inom mig så släpper jag ut det. En ventil i mitt liv.
Jag har aldrig haft någon att prata med för att ingen förstår mig på riktigt. Jag är en oerhört komplicerad person som har funderat många gånger på saker som jag inte är direkt stolt över. Kom nu inte och säg, att till mig kan du komma och prata. För att du är lika fördömmande som alla andra. Och i dagens samhälle så lyssnar väldigt få människor. Man vill liksom hellre prata. Dom flesta i min närhet är inte intresserade av vad jag har att säga.
Nu kan jag hylla min sambo (tyvärr händer det för sällan). Hon lyssnar väldigt mycket. Det sorgliga är att hon inte förstår vad jag säger. Så jag ventilerar mycket till henne men definitivt inte allt. Jag kan liksom inte förklara saker för någon som inte kan ta till sig det.
Sen att jag är ett cyniskt svin som inte litar på folk är ju ett problem i sig.
Så nu när jag blev avslöjad så stängde jag ner kontot eftersom jag aldrig kan vara mig själv där längre. Jag vet inte just nu vad jag ska göra för jag vill verkligen få ut det jag har inom mig.
Alla mina 9000 inlägg/kommentarer har jag skrivit och bemött den kritik och kommentarer . Jag har inte gömt mina åsikter med att inte vara ett troll. Jag har varit en person som vem som helst. Aldrig varit rasistisk eller förnedrande mot andra. Jag har hållit god ton och respekterat alla andra för sina åsikter. Jag har letat efter debatter att delta i. Jag har gjort det jag kan göra i en demokrati.
Varför sårade jag en människa så mycket på twitter då? Varför gjorde jag så att människan börjar tvivla på min kärlek? Svaret är ju att jag är ju inte jag. Jag är ju en person som utrrycker åsikter om precis vem som helst från precis vem som helst. Hade jag velat sagt detta face-to-face så hade jag gjort det. Men nu valde jag att slänga ut det i luften och bara släppa ut ånga. Den jag sårade och svek är den enda som vet om detta. Ingen annan. Jag vet precis vad jag gjort och det kan inte göras ogjort. Men nu är kontot raderat och mitt inlägg finns ingenstans. Så nu får ingne anna ta del av det. Jag har bett om ursäkt och komme ratt göra det igen och igen. Förtroendet är ju rubbat det vet jag. Men tyvärr måste jag betala det priset.
Att folk går bakom min rygg och pratar skit om mig det vet jag. Om någon skriver det på twitter så kan jag ta det också. Med eller utan namn.
Förlåt mig.......
