Det ligger utanför Sunne tätort långt från där dom bor idag.
Att dom köpt hus där är helt ok för mig.
Alla har rätt att bo vart man vill i det landet där man bor.
Men jag förstår inte hur dom tänker.
Det har jag aldrig gjort. Men å andra sidan så känner inte jag min bror överhuvudtaget faktiskt. Vi har aldrig umgåtts så mycket att vi känner varandra. Han skulle säkert hävda motsatsen.
Jag var på mc-tur idag i min ensamhet och innanför hjälmen har man gott om tid att tänka när man kör igenom dom svenska skogarna i Dalarna,Värmland och Närke som jag gjorde idag. Min hund ska inom en nära framtid få somna in för evigt för det går liksom inte längre att pumpa i honom en massa sprutor och läkemedel i hop om bättring. Så det tänkte jag på en stund, när det där sista andetaget pustar ut och han avlider. Har gjort det en gång tidigare och det var fruktansvärt.
Sen tänkte jag på min storebror och hans fru. Som inte vill ha kontakt med någon alls. Alltså inte ens med sina barn och barnbarn. Inte med deras ursprung heller. Utan vara en total ensamhet. Det får dom i Sunne var så säkra på det.
Jag har kontakt med deras son och hör hur ledsen han är.
Så min sorg över en bror har gått från besvikelse till att bli bara arg. Så arg att jag nu bestämt mig för en total negligering av min bror. Det här är den enda gången jag kör förbi deras hus. Jag kommer aldrig sätta min fot där efter allt dom gjort och inte gjort.
Men jag är tvungen att prata med honom ett par gånger till det vet jag. För när det sista arvet ska delas upp så kommer han komma som en hyena dras till ett kadaver som luktar. För pengar stinker. Det vet alla.
Han hade inga problem att dras till pappas arv. Även fast han avskydde honom och aldrig kontaktade honom.
Tyvärr kommer han inte fram sin sida av historien för den båten har liksom gått redan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Fria ordet är ditt!