På måndag svarar jag bara ett enkelt - Nej tack.
Min magkänsla säger att jag måste säga det.
Och då blir det så.
Men det gav ändå en bra känsla att sålla sig fram i en snårig anställningsdjungel till att bli deras slut kandidat.
Det är mig dom vill ha. Jag är deras ultimata person.
Att vara bäst av dem utvalda är något.
Eller är det? Jante säger ju motsatsen. Du är fan inte speciell.
Högst lite mindre grå än dem andra.
(Försöker lära mig dem och dom vid 58 års ålder.Patetiskt!)
Men den här gången lovade jag att jag ska till något istället för från något. Det är en stor skillnad tycker jag.
Så Moderna får lov att välja nästa man på listan.
Jag är för bra, för krävande, för mycket förändringsbenägen, för dyr för dem. Så är det bara.
Och för en gångs skull så känns det bara bra.
Efter några öl och ett par lakrits shots så säger jag gonatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Fria ordet är ditt!