Min lördag

Det är många som pratar om psykisk ohälsa och om andra psykiska åkommor. Ingen som tänker efter och har råd att göra det är utan skumma tankar. Så är min diagnos.

När jag får en blick som fängslar så spelar inget någon roll. Ålder kön eller andra saker. Jag älskar blicken jag får från en del människor. Den intensiva som en del ger och andra får.

Idag åt jag frukost med min sambo och dotter. Det var jättekul och trevligt. Vi har alltid bra snack och diskussioner. Sen åkte vi till Bromma Blocks. Köpte nya jeans. Handlade lite mat. Åkte till Ursvik och sprang 7 km på 43 minuter. Nöjd. Sen ner till 3 Bröder på Landsvägen i Sumpan. Lagom full när jag kommer hem till en halvsur sambo som förväntar mig hem tidigare. Själv känner jag mig harmonisk efter dom intensiva blickarna jag får. Ögon är det bästa och vackraste som finns. Ögon säger allt och inget. Jag älskar när någon vågar vill och tycker om att möta min blick. En blick minns jag så länge. 

Jompa ringde pratade. Han har en enorm kärlek i sin tragiska framtoning. Gillar honom. I en annan tid så hade jag orkat med att lyssna på denna älskvärda tragiska sorgliga figur. Jag gillar Jompa.

Ett bra snack med Greger!  Ett mycket bra snack.

Full och god kexchoklad 

En tanke eller två

Tankar som kommer ibland kan vara skrämmande roliga spännande exotiska undrande nyfikna eller bara saknande. Varför tänker man som man gör i vissa emotionellt tillstånd? T.ex. när jag är lite onykter så tänker jag på ett visst sätt och under en jättelång promenad i skogen så tänker jag annorlunda. Hur kommer det sig? Jag är så ensam i dom tankarna. Nära till tårar och skratt. Är inte hjärnan en häftig sak? Utnyttja den så mycket du kan så blir allt som du inte vet eller kan planera. Den här lördag kvällen är full av tankar. Tänk själv. 

Helg

Fredag kväll. 

Precis ställt in motorcykeln för säsongen. Sista turen lika kall som den första. Känns bra att ställa bort den.

Varför blir det så att när man längtar efter någon eller något så blir det ett antiklimax när det väl händer. Känner ibland att var det verkligen det här jag längtade efter?

Tänk va lätt du kan förändra ditt liv. Jag menar förändring för alltid. Ett litet avgörande moment som vänder allt upp och ner. Säger nödvändigtvis inte till det bättre. Eller slutresultatet kanske skulle bli det. Men varför vågar man inte göra det? Du har ett liv. Gör något med det.

Hösten är här med besked. En kväll framför brasan blev det också. Med litet rödvin. 

Lördag och en superlång promenad. Helt slut nu. Så nu blir det soffan och en bra film. Såg Bad Boys igår kväll med Sean Penn. En superbra film från 80-talet. Se den! Den håller bra fortfarande.

Kris eller?

En konstig känsla smyger sig på. Känner mig klar med ytterligare en sak. Är det början på slutet? Eller slutet av en fas? 60 år av mitt liv har passerat och jag undrar hur jag ska vara och bete mig nu? Ska jag vara gammal? Ser trötta 60-åringar runt omkring. Trötta 50-åringar också. En fåtal pigga. När jag tänker efter så kanske 2-3 stycken. Varför vill man vara äldre än man behöver? Ålderskris på mig kanske? Hade en stor när jag blev 30. Ålderskris 2.0.? Har gjort en massa saker genom åren enbart för adrenalinet. Sen försvinner den känslan helt plötsligt eller smygande ibland. Den senaste kom lika smygande som den slutade. Vet förresten inte om den känslan är borta. Men en paus är på sin plats i alla fall. Tröttare och tröttare blir jag. Men inte i vissa känslor och tankar. Däremot ringer olika klockor i huvudet. Konsekvenstänket blir annorlunda. Jag skiter i vissa saker och bryr mig mycket om andra. Och tro mig, det är inte som du tror. En kille på jobbet kom fram och sa att jag är den vänligaste han mött på länge. Tänk vilka olika bilder vi får av folk. En tjej kom fram senare och sa att hon kunde se på mig att jag inte mådde bra. Jag är som en öppen bok. Varför kan då ingen förstå att det är ett konstant krig i mitt huvud? Men tillbaka nu till frågan. Är jag klar med den här fasen? Synd att det inte finns någon att prata med.

Min helg i bilder.

 

Underbara söndag

När livet är underbart även om det är söndag

Alien Romulus

Va på bio igår. Den började som en riktigt stark 4:a. Gick hela vägen ner i källaren. Stark 1:a till slut. Blir så arg när väldigt smarta blir jättekorkade när det krävs för filmen. Slutet måste alltid vara utdraget till max. Och ondskan ska bekämpas och dödas om och om igen. Suck. Se något annat.

Livet flyter

Lördag/Söndag i Kalmar med familjen var ju trevligt. Vi hade det så bra i bilen, på matchen, på hotellet, och på restaurangen. Åt gott och drack gott. Sen vann ju AIK också. Så allt var bra. 

Ska om några veckor på en överrasknings resa med min dotter. Hon har fixat en resa någonstans i 4-5 dagar. Och jag ska inte känna till vart vi ska. Men jag har en sambo som brinner för att berätta om hemligheter. Min totala motpol. Hon vill verkligen säga allting som finns att berätta. Hon kan inte hålla en enda hemlighet. Hon går och läcker till mig lite här och lite där om vår resa. Så nu har jag nog listat ut vart vi ska och vad vi ska göra. Och min dotter tycker jag bara synd om. För hon tror att min sambo ska hålla tyst varenda gång hon säger något. Så nu har jag lagt ihop 1+1+1+1 så jag tror att vi ska till England och se på fotboll. Närmare bestämt Liverpool mot Brighton på Anfield Road. Det ska i så fall bli fruktansvärt roligt. Hoppas jag har fel eller förresten hoppas jag får rätt. Eller det spelar ingen roll för min dotter älskar mig och jag älskar henne. Det räcker!

Tänk om min sambo någon gång kunde sluta glappa med käften! Jag älskar överraskningar. Min dotter älskar överraskningar. Vi båda gillar att bli överraskade. Då kommer min otajmade sambo och pajar det. Jag blir faktiskt lite sur. Nu hoppas jag som sagt att jag har väldigt fel i detta. Men tyvärr så tror jag inte det. Återkommer i ämnet.

Jobbet flyter på och jag trivs väldigt bra. Tänk bara om man kunde ha en kollega som var/är på samma nivå. Det vore drömmen. Men jag får väl lov att stå ut ett par år till. Tills min nuvarande går i pension.

Så livet flyter på. Saknar ingen och hör inte av någon. Och en liten sista sak är att jag har aldrig blivit firad så mycket som när jag blev 60 i somras. Känner mig så omtyckt och ödmjuk till alla fina presenter jag fick. Tack till alla som tycker om mig.

Kalmar

En tripp till Kalmar. Trevligt med god gin och 3 poäng!

 

Måndag vecka 37

Det blir inte så ofta något skrivet här längre. Är inte tillräckligt motiverad. Vill ha saker som jag tänker på att skriva om. 

Hade 60-års kalas nyligen med när och kära. Känner mig oerhört omtyckt med tanke på den uppvaktning jag fick. Underbara presenter och en härlig eftermiddag/kväll. Vi höll på mellan 16:00 - 01:00. Det blev en hel del Gin & Tonic m.m. God libanesisk mat hade vi fixat också. 

På jobbet rullar det på men jag vill ha en ny kollega för min nuvarande är så oerhört lat och trött. Jag skulle vilja att han gick i pension. Men tyvärr är han bara 63. Så jag får stå ut i flera år till. Men jag trivs bra. Väldigt fritt och jag jobbar efter eget huvud hels tiden. Kommer och går som jag vill. Konstigt att jag alltid tar samma tunnelbanetåg då. Samma tid samma vagn varje dag. Man är en vanemänniska.

Släkten är sig lik. Min bror har flyttat "hem" till Sumpan nu. Får se om vi träffas oftare då? Troligen inte för vi är så himla olika. Men bra att han bor närmare tycker jag nog

AIK har vaknat

Snart dags för nästa resa. Undrar vart jag ska? Min dotter har bokat något och vill inte säga vart vi ska. Har mina tankar. Kan det bli en ö?

Ögon inflammation är inte skönt. Ser hemsk ut