Arg .....igen

Jag blir allt argare känns det som ibland.
Folk runtomkring mig får mig inte på bättre humör precis.
Men det kommer ju och går precis som allt annat.

Just nu är det på twitter och på jobbet som gör mig arg igen.
När man läser alla häpnadsväckande åsikter så förlorar jag
hoppet för mänskligheten ibland.
Jag vill ju bara ha lite ordning och reda samt lite ansvar för sina handlingar
Ska det vara så svårt?

Att jobba på en statlig institution kräver ett visst psyke.
För det är speciella människor som arbetar
(arbetar hmmm är närvarande kanske är ett bättre ord) på min arbetsplats.
Jag har aldrig vant mig eller kommer nog inte att göra det.
Här finns det t.ex. folk som helt öppet mot sin chef säger saker som t.ex.
- Du ska veta att jag inte bryr mig ett dugg om mitt arbete!
Eller andra saker som t.ex.
- Tror du jag känner mig motiverad eller tänker på mitt jobb någon gång?

Jag försöker alltid göra min grej och sköta mitt men det går ju inte alltid.
När jag får saker slängda på mitt bord som andra ska göra så kräks jag ibland.
Var är jämställdheten?
Det gapas så mycket om feminism och jämställdhet att jag blir galen då och då.
Så mycket skriks om just jämlikhet men de är ju bara åt ett håll hela tiden.
Att arbeta med två oerhört speciella kvinnor gör det inte så enkelt för mig.
Jag får skit från två håll.
Och om ni bara visste hur mycket dom pratade skit om varandra.
Min högsta önskan just nu är att en av dom dom säger upp sig.
Men jag får nog dras med dom länge till.
Men nog är det lite konstigt att vara drygt 30 år och vantrivas på jobbet att man inte gör något?
Jag hade sagt upp mig på en gång.
Men jag då? Varför gör jag inget?
Jo för att jag börjar inse att detta är mitt sista jobb (hoppas i alla fall).

Just idag är  det molnigt men snart kommer semester och sol!
Oavsett om det regnar eller inte....