Råkade ut för en sak idag. Jag och min stora mun pratade lite för öppet om ordet som förekommer i Agatha Christies bok som heter 10 små pojkar som innehåller ett ord till.
Vi skulle gå iväg och äta ett stort sällskap och stod och väntade på att alla skulle bli klara. Så vi stod där och helt plötsligt började en efter en gå iväg på olika saker. Bl.a. på toaletten. Och då sa jag till en kollega att detta är som den där boken med dom 10 små pojkarna. Jag utlämnade ordet för att en i gruppen (som inte var där) är just av sådant ursprung. Jag tyckte själv att jag visade hänsyn där och då. Men då är det en annan person som skvallrar till henne om vad jag hade sagt. Så då blir allt upp till ytan och jag blir inkallad till tjejen som känner sig kränkt av det ordet. Jag ber ju självklart om ursäkt över vad jag har sagt och känner skammen av att hon ens har fått höra detta. Jag blir tokig av att det hela framställs som om jag är en fullblods rasist. Varför ska folk springa och skvallra om att någon har kränkt någon som inte ens var där? Vi får alltså inte nämna en boktitel ens. Vi får inte prata om historien. Historien ska förnekas och glömmas bort. Vi ska inte få veta varför historien ser ut som den gör? Att jag gör en jämförelse mellan en bok och en situation har ju inget med rasism att göra. Dessutom så ska det skvallras hela jävla tiden. Dessa -90 talister älskar att bli kränkta. Snart blir jag nog inkallad till chefen för en reprimand.
https://www.expressen.se/nyheter/bokklassikern-tio-sma-negerpojkar-far-nytt-namn/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Fria ordet är ditt!