Flyktingar

Någon skriver att motsatsen till kärlek är likgiltighet.
Det förstår inte jag.
Jag respekterar alla människor här på jorden.
Men älskar långt ifrån alla.
Jag har inte ens kärlek över till dom flesta
(snudd på alla)
Är jag likgiltig då?
Nej verkligen inte i mina ögon.
Jag har en åsikt om dom flesta så likgiltig är jag då inte.
Men måste man älska alla?
Måste jag ens tycka om alla?
Tycker alla väljer så enkla vägar i dessa tider.
Om jag inte skänker en massa pengar ja då är jag rasist.
Eller om jag inte vill att Sverige ska göra si.
Ja då går jag Sverigedemokraternas vägar.
Det funkar inte riktigt så.
Det är en fruktansvärd bild som kablas ut över världen
när en drunknad tre-åring visas upp för världen.
Men bilderna när IS avrättar folk eller bränner upp folk.
Varför reagerar inte vi då?
Varför protesterar vi inte mot andra länders beteende?
Jag tycker vårt tänkande är kortsiktigt och blandat med
en hel del hyckleri.
Vi utnyttjar bilder åt båda hållen för att vi ska vara svarta eller vita
(jag menar färgen och inte rasmässigt nu alltså).
Det finns många nyanser av ett tänkande eller handlande.
Det blåser Stalin och Hitler vindar i Sverige om vi ska hård dra.
Men så enkelt är det ju inte.

Jag önskar bara att vi tänker lite längre än vad näsan räcker.
Det är t.ex. bevisat att vi behöver invandring.
Men man kan väl också säga att vår välfärd är det lite problem med.
Det går ju att lösa både integration och välfärd.
Men då måste det ställas krav.
Oj nu halkade jag ifrån ämnet igen.

Jag vill att alla flyktingar ska känna sig säkra.
Men vi måste ställa krav på andra länder och flyktingarna som kommer.
Är andra länder likgiltiga eftersom dom inte tar så många som Sverige gör?
Finns det bara hat i Finland?
Svåra frågor.
Ska bara Sverige rädda planet Jorden?
Det är så lätt att tycka från en bekväm divan-soffa
*************
seeya