Respekt

Ska respekt påverka allt?

Ska hela ens liv styras av att någon kräver den respekten?

Ska jag få välja mina vänner?

Eller ska någon annan kunna säga att är du vän med den så är inte vi vänner?

Hur långt ska man gå i att förverkligas sitt eget liv?
Jag tycker mer och mer att man bör ju leva sitt eget liv för du har ju bara ett!
Självklart ska man respektera andra människor och inte vara egoist.
Men det kanske är dags att fundera hur långt respekten ska påverka ditt eget liv.
Dags för förändring kanske?

Känner mer och mer att jag måste leva ut till fullo vad jag vill.
Vem tackar vem när vi ska lämna detta?
Att bara tänka på barnen eller sin respektive kärlek är det det man ska göra?
Ska man inte förverkliga sig själv?

Jag går omkring i egna tankar över vad jag vill och inte vill.
Har definitivt passerat zenit i mitt liv.
Nu måste jag bara göra det bästa av det som är kvar.
Vad är egentligen kvar?
Har gjort oerhört mycket med mitt liv som jag är stolt över.
Har skaffat mig minnen som inte alla skulle tro på.
Det är ju en sak att inte ens kunna berätta för alla vad jag gjort.
Mytoman skulle nog en del säga.

Min resa rullar vidare.
Ska jag strunta i en del resmål för att andra inte vill åka dit?
Förstår ni metaforen?

Jag vet vilka jag älskar och vilka jag respekterar.
Men ska jag göra allt för att vinna deras respekt?
Ska jag göra allt det dom begär?

Jag är nog skyldig en del människor förklaringar över det jag gjort.
Ska man vara tvungen att förklara allt?

Det heter ju så fint att ta mig för den jag är!
Lätt sagt jävligt svårt att utföra.
Fina ord som blir hycklande termer som slentrianmässigt används
hit och dit av folk som lovar fett men håller smalt.
Jag är inte bättre än någon annan.
Men jag har mitt liv och du har ditt.
Att vi sen sammanstrålar är härligt men inte slutmålet eller?
*********
seeya