Hej då pappa

Så är det slut nu då!

Min pappas begravning gick bra.

Det var fint och värdigt.

Bra präst även om det religiösa fick lite för stor framtoning för min smak.

Men det är ju jag som tycker det.

Jag höll ett litet tal för min pappa också.

Min pappa Lennart

Min far som också var min farsa blev min pappa på senare dar.

Bland mina minnen av min far finns en person som alltid var välklädd med kostym och en tygnäsduk i byxfickan. Han älskade fiske på alla sätt. Vi fick ofta nyrökt sik och flundra på bordet hemma. Kokt torsk med äggsås oftare än vi barn ville kanske. Min far var en man av det gamla gardet. På alla sätt.

Men en dag blev min far min pappa. Vi träffades på tu man hand och pratade ut om det som skavde mellan oss. Och det värmde mitt hjärta. Bara dra ett streck över allt och ta det goda bara. Min pappa ville träffas så ofta det gick. Han var verkligen glad när jag kom på besök. Så det blev flera träffar än någonsin tidigare. Och pappa var noggrann med att ringa på fredagarna. När jag ringde någon annan dag så frågade han bara – Är det fredag igen?

Min pappa försökte även med att göra med till djurgårdare. Jag fick följa med på både fotboll och ishockey. Men den delen av uppfostran misslyckades. Jag blev AIK:are! Det ångrar jag inte. Vi munhöggs ofta efter vinster och förluster.

Jag är oerhört tacksam att ha fått flera goda år med min pappa. Och oavsett vad man tycker om min far eller min pappa så har han aldrig sagt ett ont ord om någon när jag har lyssnat. Vila i frid nu pappa