Min chef är ett kontrollfreak utan dess like. Jag är bara ett verktyg för henne. En förlängd arm. Allt jag gör ska kontrolleras och ändras på. Det ska petas i minsta detalj. Jag har ALDRIG fått igenom ett förslag på förändringar som jag framfört. Hon har kvävt allt jag har i kreativt tänkande. Jag är bara en trött lat dåligt arbetande anställd på ett institut som det är omöjligt att få sparken ifrån. Om du inte säljer knark förstås. Då är det kört till och med här. Jag har kommenterat min chef här förut och kommer att göra det igen. Tror tyvärr att jag får dras med henne länge till. Det finns saker med henne som jag gillar också. Men just det där att kväva all kreativitet och att lägga sig i allt jag gör är jobbigt. Speciellt under dessa rådande omständigheter som Covid har med sig.
Ska jag jobba här till pension? Det är ju mer än 10 år tills dess. Tyvärr blir det nog så. Jag tror att hon slutar 6-8 år före mig så där kommer det bli skillnad. Det kommer säkert hända saker före det. Undrar om jag orkar vänta? Vad ska jag annars göra? Låt mig göra klart att det är inte synd om mig.Jag är bara lite gnällig just nu. Men det mentala jobbar lite negativt just nu.Jag vill gärna ha en livsändrande händelse i mitt liv inom kort. En stor sak alltså. Något som kan tända en låga (ni som vet ni vet). Men det är väl upp till mig med det. Nytt jobb eller något annat nytt? Jag är ju privilegierad att bo i ett land av möjligheter så jag har ju chansen.
Men jag får väl stå ut med min chef ett tag till....... det finns dom som har det värre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Fria ordet är ditt!