Minnen från förr

Rykta delar av mitt liv!

Någon gång i mitten av-80 talet.

Marie R från Hallunda (ex. flickvän som jag borde ha hållit högre,
är säkert en väldigt fin mamma och sambo idag) och Eva hade bjudit med mig och Fredrik
på en fest i Tumba någonstans.
Vi visste inte exakt vart men vi skulle åka en busslinje från Tumba station
till en viss hållplats så var det en liten kort promenad till ett stort hus.
Vi drack lite före och under färden dit.
Rökte vattenpipa på Karlberg station i väntan på tåget.
När vi går av tåget och går till bussen så är det några som ser ut som dom ska på fest.
Så vi slår följe med dom.
Dom åker den bussen och går av vid den hållplatsen då allt känns rätt.
Dom går in i huset och vi följer bara efter.

Det känns ok men lite konstigt eftersom det är familjer med barn i lokalen.
Vi känner inte igen någon men det var normalt på den här tiden att gå på fester hos okända.
En del nickar till oss som ett slags hej.
Vi trodde Marie och Eva var sena bara.

Det kommer fram en kille till oss och hälsar välkommen.

Han säger att det var ju att man inte skulle ta med egen sprit.
Jag svarar bara ok.
Trodde det var medtag egen sprit men det var ju tvärtom.

Så han säger till oss att vi kan ta med oss den när vi går.

Han säger också att det finns mat och dryck.

Så Fredrik och jag går och hämtar mat och vin.

Äter och har trevligt.

Sen reser sig en man upp och säger.

-Välkomna till årets avslutning för fotbollslaget.

Då hajar vi till!

Oj då vi måste vara på fel fest!

Jag smyger ut och tittar på baksidan. 

Där är VÅR fest!!! Det är två lokaler på varsin sida 

av huset. 

Så jag går in och meddelar att vi måste tyvärr åka hem.

Dom tackar för att vi kunde komma.

Och hoppas vi syns nästa år när fotbollslandslaget har avslutning.
Vi går till "vår"fest och alla undrar vart vi varit och skrattar jättemycket åt våran miss.

En dråplig historia som vi skrattar mycket åt idag.

Bilder på Eva och Marie.
Känner ni igen er?
Eller någon annan som gör det?