50

Halvsjuk och lite hes gick jag till min lillebror och hans särbos dubbla 50-års firande. Det var trevligt. Inte trevligt utan väldigt trevligt. Eller kanske supertrevligt till och med. Men tyvärr inte roligt. För det är väl skillnad. Kul att träffa släkt och vänner till de två. Hon och han var ju där också. Alltså jag menar ju självklart min storebror och hans fru (som verkligen förtjänar ett eget inlägg). Hans frus syster som omgående fram och ville lätta på hjärtat. Hon berättade både det ena och det andra. Jag lyssnade och en del skulle säkert bli överraskade eller kanske chockade. Men inte jag för jag är van. Jag försökte lite artigt prata med storebror men jag gick bet. Inte för att försöket var mer än halvhjärtat i och för sig. Jag och min sambo ska i alla fall träffa systern och hennes väldigt trevliga man och prata någon dag eller så. Det kan bli mycket snack om storebror och hans fru. 

Men den här kvällen var ju till firande av min lillebror. Som kan vara en irriterande liten sak men jag lär mig mer och mer att han är just en lillebror med allt vad det innebär. Och det serverades väldigt goda hamburgare. Så grattis lillebror. Det är härligt att ha dig. Storebror nej du får nog vara borta nu för evigt. Vi syns på morsans begravning……kanske.

Nedräkning

Bröllop

Var på bröllop igår. 

Brudparet gifte sig på stranden.

Ett väldigt ekonomiskt bröllop om man så säger.

Kräks

Idag är det en dålig dag igen.

Jag vill verkligen inte vara på mitt jobb.

Kräks på allt och alla. 

Det var ett möte med högsta chefen nyss där det gicks igenom hur det ska bli i framtiden med olika saker.

Alla grupper pratades det om och en massa annat blaj som jag knappt hörde. Att vara som jag vara helt ensam och inte ha någon att prata med är då tråkigt emellanåt och nu är det verkligen så. Alla andra arbetar hemma två dagar i veckan samt har sina gruppmöten men jag har ingen att bolla tankar och idéer med. Sen att det är extremt lite att göra påverkar ju självklart jättemycket. Jag har väl lite mig själv att skylla eftersom jag är så väldigt självgående och klarar allt själv. 

Nu kommer det snart en ny (har ruggigt dåliga vibbar av henne, även fast jag aldrig träffat henne. En bild säger tusen ord.) medarbetare (kommer aldrig bli kamrat) dom ska hålla på med saker som går in i mitt område men inte helt och hållet. Nä detta luktar skit. 

Som tur är har jag min träning. Just nu tränar jag alla dagar som jag har det tråkigt. Dvs. 4-6 dagar i veckan.

Dag1. Kondition 

Dag 2. Styrka 

Dag3. Ben

Dag 4 Kondition 

Dag 5 Styrka 

Och så vidare…….

Jag har ett liv. Va fan håller jag på med.

Vilja bort komma till nytt

Nu har det hänt igen i mitt liv. Längtan att komma bort är större än att komma till. Jag är bortskämd och det vet jag. Men nu vill jag verkligen byta jobb. Har varit här i drygt 10 år nu och det är alldeles för länge. Jag har börjat leta jobb för sent igen. Men nu ska jag på en intervju i alla fall. Och tyvärr vill jag ha jobbet alldeles för mycket. Just för att jag kräks på mitt nuvarande jobb. Känner ingen motivation alls att vara kvar här. Det är otroligt ensamt när det slår till. Ingen som bryr sig om jag är här eller inte utom när det är bråttom. För då jäklar behövs jag. Men jag får ingen info av min chef om vad som händer och sker. Ingår inte i mailgrupper där info skickas fram och tillbaka. Mycket hysch-hysch om saker i vår organisation.

Så jag vill bara bort just nu och jag har gjort det förr. Börjat på arbetsplatser som bara känns ok. Inte ett ställe där jag känner att här kan jag stanna och utvecklas. Min nya chef är en ointresserad chef som frågar om jag har mycket att göra, sen nöjer sig med svar utan att följa upp det.

Hoppas nu verkligen att intervjun går bra och att det är en utvecklande och rolig plats att komma till.

Norrköping utflykt

Tog familjen på en utflykt till Norrköping igår.

Det var riktigt kul.

Elvis på Väddö

Såg precis klart filmen om Elvis. Hade jag lyckats här i livet så hade jag nog gjort samma resa. Det tragiska i det underbara liksom. Att det alltid finns ett cyniskt svin som ska förstöra allt det goda? Var kommer all denna ondska i från? Var kommer denna totala saknad av empati ifrån? Filmen går ett ganska högt betyg förutom den dåliga bakgrundsmusiken. Jag hörde till och med rapmusik. Vad är det för skit i en film om Elvis?

Elvis dog 1977. Då sprang jag omkring på Väddö större delen av året. Umgicks mycket med Daniel Nilsson. En riktig Elvis-fantast. Han hade en massa syskon som behandlades likadant. Sen fanns det en sorglig själ som hette Markus (Båve?). Daniels familj tog hand om honom men inte så bra som man bör. Markus va en kille som inte tillhörde familjen utan han kom från en problem familj. Alla i familjen Nilsson var lite elaka mot honom. Tror knappast att Daniel hade gått med på det om han vetat om hela historien om Elvis. 

Oj va vi spelade fotboll på familjen Nilssons gräsmatta.

Se filmen vet ja.

Väddö är en stor del av min historia.

2 stycken Sussi A, Flisan, Nettan, Burell, Örnarna( Micke&Stefan), Olsson bröderna( Håkan och Björn), överklassungen Pjärsan, Paddan och Christian, Maja, Ann, Åsa, Carina Isaksson, Helene B + en massa andra som kom och gick. Men aldrig min bror. Eller mina bröder förresten. Vi var bara en familj på pappret. Jag åkte bara fram och tillbaka med dem. Minns knappt middagar med familjen på Väddö. Edeby för att vara exakt. Starka minnen. Första fyllan, första cigaretten, första snuset, första kärleken (Ann Hermansson från Bålsta. Vi låg i ett tält en hel vecka och bra myste. Och utforskade varandra mycket. Minns det som igår). Första mopeden, första motorcykeln, och allt annat. Allt så oskyldigt och utan problem. Vi var ett fint gäng där alla var välkomna. Jag minns ingen mobbning. Alla var ett kort tag ihop med alla. Det hånglandes hit och dit. Det provades t.o.m om man var homosexuell eller inte. Ingen var elak efter att saker tog slut eller uppdagades. Jag var nog ihop med dem flesta tjejerna i ett par dagar eller så. Men jag var inte tillräckligt snygg för att få den vackraste av alla. Flisan menar jag såklart. Det var ett par underbara år. Tror det var från 1972-1983. Men lite osäker. Återkommer när jag minns mer.

Se Elvis!

Tankar om en fest

Den 5 September ska jag på min lillebrors 50-års fest. Han ska ha festen tillsammans med hans tjej som också fyller 50. Det ska bli kul. Tydligen så kommer det runt 80 personer. Det kommer alla möjliga till festen och nu har jag även fått höra att det kommer lite släktingar till mig som jag inte pratat med eller sett på länge. Väldigt länge faktiskt. Min storebrors dotter med sambo t.ex. som jag inte sett sedan deras bröllop 2017!!!!! Det blir mer än 5 år sedan. Dem har fått 2 barn under tiden. Sen har vi min storebror och hans fru som också kommer. Senast jag pratade med honom (nej sms räknas inte. Inte heller bara rent prat om min pappas dödsbo, det räknas inte heller) jag menar alltså en konversation. Då blir det 2018 som jag tror. Ja vi har haft samtal på telefon som låter så här

- Hej hur är läget?

- Jo tack det är bra, själv då?

- Jo det är bra. Är ni friska?

- Japp det är vi.

- Ja men då så. Vi hörs vidare.

Det här kallar inte jag en konversation. När vi träffades 2018 så fick vi frågan om vi har bra kontakt. En av oss svarade att jo det har vi och en av oss sa att nej vi har ingen bra kontakt. Så jag gissar då att en är nöjd och en inte är det.

Jag gissar på att läget kommer vara lite spänt i början men jag ska inte ha någon negativ energi med mig för jag ska ha kul. Och jag ska inte engagera mig in någon som inte vill ha kontakt. Så jag ska ta några extra öl och leta upp folk som vill umgås och ha kul. Det blir lite Luke och Darth kanske? Eller så har jag tvär fel och att det blir som om inget dåligt någonsin har funnits. Vi får helt enkelt se.  

Torsdagkväll

Det blev en pubrunda med en god vän.

Vi hann beta av 5 ställen. Bl.a. Soldaten Svejk och Mosebacke. Avslutade på Dovas/Fridhemsplan 

Torsdag 11 augusti

Torsdag på jobbet.

Det är bra himla tomt i våra lokaler. Antingen jobbar folk hemma eller har semester. Det spelar ingen roll för jag har det stendött. Det händer absolut ingenting. Jag tittar på SVT Play och en suverän dokumentär om Vladimir Putin. Vilken livsfarlig man det är. Men man får ge det att han är oerhört skicklig i det ha åstadkommer. Och jag tror att det ryska folket är precis rätt folk att manipulera som han gör. Hur många människoliv har han på sina händer? Hur många mord är direkt kopplade till Putin? Massor antagligen. Såg att dokumentären försvinner snart och det är synd. Många borde se den. 

Har också sett en annan dokumentär om människans yttersta vansinne. Den går på Netflix just nu och heter "Trainwreck Woodstock 99´" den bör ni verkligen se. Det är ett bevis på att människan är ingen trevlig varelse som finns på den här underbart vackra planeten. Tänk att det finns en destruktiv varelse som inte har något gott i sig alls som blir den som sätter gränser och regler för allt här på jorden. Vi är ett ont väsen som är som ett riktigt svårutrotad virus. Mänskligheten bara måste vara på väg mot undergång. Undrar om jorden eller mänskligheten går under först?

Som jag sa så har jag precis ingenting att göra på jobbet just nu. Väntar på att min nya kollega ska börja. Hoppades på en ung frisk fläkt men det blir nog tyvärr motsatsen. I alla fall av vad jag sett och läst än så länge. Men dem säger att det inte ska vara en ny chef så jag får väl hålla mig lugn tills det händer något att bli upprörd över. Men dem lovade att jag skulle få vara med i processen men det höll dem inte länge. Så jag kliver in i detta med en liten dålig känsla.

Nä snart skiter jag i detta och åker till Medborgarplatsen för en öl istället.....