Om jag frågar snällt är det då rätt att svara spydigt?
Varför pratar vi jämt om mig men aldrig om dig?
Varför ska vi analysera mina fel och brister men aldrig dina?
Jag klagar på mycket då lyssnas det.
Men när jag berömmer så varken minns eller lyssnas då.
Vi har alla våra fel och brister.
Varför ska jag behöva poängtera att jag med har det.
Jag har ju just sagt det
VI har alla våra fel och brister.
En del suger negativ energi av mig och då blir det svårare att vara glad.
Jag bad dig snällt men jag fick skit tillbaka.
Är det då inte bättre att vara tyst än att tjafsa och tjafsa och tjafsa och tjafsa?
Jag blir väldigt ledsen när mitt budskap inte vill höras.
Jag menar ju inget illa.
Jag kan be om ursäkt även om jag anser att det inte var mitt fel
eftersom jag bara ställde en fråga.
Förlåt jag ska försöka sluta be om saker du inte kan hjälpa mig med
Förlåt!
**************
Seeya
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Fria ordet är ditt!