Min dotter

Det är så mycket gnäll och klagande hela tiden.
Jag är med i vågen av missnöjda människor.
Jag vill också ha en bättre värld
och det blir lite för mycket destruktivt klagande.
Så jag tänkte jag skulle skriva något positivt.
Min dotter!
Jag är så stolt över min dotter.
Hon har blivit en tjej att bli stolt över.
Jag hör andra föräldrar prata om sina barn och deras problem.
Jag läser om andra barn som råkar ut för den elaka vuxenvärlden.
Min dotter´s fel och brister är i sammanhanget så små att dom inte betyder något.
Alltid varit duktig i skolan.
Socialt proffs uti fingerspetsarna.
Nästan alltid glad och positiv.
Svårt att tro att det finns folk som inte tycker om min dotter.
Jag får ofta höra vilken härlig dotter jag har.
Folk har sagt att jag verkligen har lyckats med min uppfostran
av henne.
Det har varit en enkel resa.
Hon har fått mitt engagemang bara.

Hon har gjort så lite hyss och trista saker att man undrar om det
är något man inte vet.
Hon har försökt ljuga några gånger
men det mesta har vi avslöjat blixtsnabbt.
En väldigt lugn uppväxt tror jag hon har fått.
Hon har blivit curlad lite för mycket är väl den enda haken.
Vi är ju den första föräldragenerationen som curlar
våra barn alldeles för mycket.
Men jag tror eller rättare sagt vet att min dotter inte tagit skada av det.
Jag vet att hon inte kan knyta sina skor som man ska men det är väl
inga större problem i sammanhanget.

Jag har världens bästa dotter svårare än så är det inte.
Vi ska om drygt 150 dagar ut på en drömresa och
det ska bli skitkul att åka med henne.

Här skulle jag vilja skriva hennes namn och lägga ut en bild på henne
men av integritets tänkande så gör jag inte det.

Jag säger bara M jag älskar dig.
*********
seeya