Hoppet!

Jag tappar snart allt hopp för mänskligheten.
Eller det har jag ju gjort för länge sen.
Men jag får vatten på min kvarn varje dag.
Jag menar varje dag!
Ska man vara positiv och titta på allt bra?
Det betyder ju blunda hela tiden.
Nä jag gråter eller är så ilsken hela tiden att jag inte vet vad.

Såg just en film där man häller färg på kycklingar för att
det finns dom som vill ha färgade kycklingar till påsk.
Alltså hur sjuka är vi?
Jag mår verkligen inte bra över alla brott vi människor begår mot
djur och natur.
Varför är vi över dom?
Varför är vi elakare än något annat djur på planeten?
Jag känner avsky och väldigt lite sympati för vad vi håller på med.
Och detta hyckleri vi håller på med?
Vi bryr oss bara om vårt absoluta närområde eller om någon
journalist kommer med en tårdrypande historia eller bild.
Vi ska bry oss om ett drunknande barn eller en ensamstående mamma
som vår media väljer att vi ska tycka synd om.
Tyvärr så känner jag inte längre sympati för dom.
Jag blir som en impregnerad jacka.
Allt bara rinner av och jag bryr mig inte.
För det är samma historia i morgon.
Och nästa dag!
Vi är ju här för att förstöra.
Se djupt in i din spåkula och säg på fullt allvar att det blir bättre på jordklotet!
Tror du på dig själv då?

Tänk om det kommer en sjukdom som tar död på mänskligheten men
djur och natur skulle klara sig.
Och du är ensam om att kunna ta fram ett läkemedel mot den sjukdomen.
Vad skulle du göra då?
Jag vet vad jag skulle göra i alla fall!
**********
seeya