När vi slutar bry oss eller blir bara blasé mot
allt i vår omvärld då är vi väl illa ute?
När en del säger att vi inte har några problem är vi inte illa ute?
När en del säger att vi kan hjälpa alla som vill utan att
ha en lösning är vi då illa ute?
När vi sitter i våra trygga miljöer med lösningar som nästan
inte ändrar någonting för oss själva,är vi då illa ute?
Det finns massor med problem i vår närhet och i vår omvärld.
Som vi bara pratar om.
Men är domedagen här?
Är det bara så att fler problem får lampan på sig än tidigare?
Läser just nu om 100 barn i Aleppo som sitter fast i ett brinnande
hus under beskjutning och världen tittar på.
Är vi inte tillräckligt cyniska och bara hycklar hela tiden.
Vi räddar en människa som har haft råd och chans att komma hit och
gör ingenting åt dom som sitter fast.
Jag orkar eller vill eller kan inte vara engagerad i något som ingen
som bestämmer vill ta tag i.
När inte makten vill rädda 100 barn i Syrien så tror jag att
världen helt enkelt vill ha det så här.
Vi är inga goda varelser.
Med allt vi gjort på den här planeten så tycker jag
att allt det onda överväger det goda.
Alltså är vi ett rovdjur som saknar empati på vår värld utanför
familjens absoluta kärna.
Jag vet att vi svenskar gör ditt och datt men vad bidrar det till
i det långa loppet?
Vad tar oss mot en bättre värld?
Vad har vi gjort för planetens framtid?
Alltså det goda då?
Vi är nog bara en organism som kommer fortsätta vår framfart
på nästa planet inom en framtid.
Vi kanske helt enkelt ska ändra strategi?
*******
seeya
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Fria ordet är ditt!