Rosa buss
En resa med bussarna är självklart olik en annan.
Jag har bara gjort en resa mot andra som åkt många fler.
Och detta inlägg är bara min personliga åsikt.
Inte din!
Mitt första intryck efter 1 vecka är att det hyfsat snabbt delas upp olika grupper.
Olika sätt att ta sig an sin ev. drömresa.
En del vill bara resa för att träffa nya svenska vänner t.ex.
En del flyr från Sverige för en jämn födelsedag. Typ 40.
Men dom som åkt flera gånger är ganska uppenbart ute efter den "sekt mentalitet"
som syns så tydligt från dag 1.
Nu har det gått en tid.
Vilka är på min resa?
Hur ska jag uttrycka mig för att inte hänga ut någon för andra?
Jag byter namn helt enkelt.
Susanne 54 åkt 7 gånger. Hittat sin grej.
Åker för sällskapet och ett glas vin eller två.
Något hände efter typ 10 dagar.
För nu total dissar hon mig.
Upplever ingen saknad över det bara fascination.
Hon tycker det är konstigt att det finns folk på bussen som inte gillar alkohol.
Själv ser hon inget konstigt att aldrig äta grönsaker.
Där ligger den ribban.
"Barngänget" 6 stycken ungdomar i runt 20-års åldern
Bl.a. Måns en kille med uppenbar ADHD som ska höras i alla lägen även när andra pratar och tränger sig gärna fram och säger aldrig tack!
Eller Lisa T! En tjej som jag kan skriva mycket om.
Inget bra!
Men tycker bl.a. att alla ska tycka om henne och tycka synd om henne för sitt utseende)som inte är intresserade av natur eller kultur alls i stort sett.
Utan vill ha kul hela tiden med varandra.
Ofta beter sig som just barn.
Kan vara oerhört irriterande när dom fnittrar och gör annat när man är på guidning t.ex.
Har inget gemensamt alls med dom.
Undviker dom helt.
3 ensamma män i 40-50 års åldern som bara sköter sig själva.
Tysta tråkiga och har sin egen agenda.
Stör ingen.
Bl.a Kött-hataren Anders som fyller 40 därför drar ifrån Sverige.
Men har inga problem med fisk eller annat.
Han bara älskar sin egen röst och att få utbilda andra i allt som han kan och inte kan.
En Besserwisser uti fingerspetsarna.
Allt jag tycker är rätt allt annat fel.
Hasse- reser i barns fotspår. Väldigt snål men harmlös.
Axel- tystast i gruppen. Avvaktar och iakttar.
2 trevliga tjejer i dryga 20-års åldern som är jättetrevliga. Mysiga och lugna samt ödmjuka. Lyssnar och pratar med samma klass.
Louise - ytterst påläst men ändå lite korkad. Lite bitter över sin uppväxt. Trevlig!
En smitare och ingen självinsikt alls.
Lisa- tyst och full av integritet.
Skåneparet - medelålders. Trevliga glada och väldigt snälla med en viss form av arrogans.
Vägrar ens försöka ta åt sig lite spanska.
Tycker hela Sydamerika ska lära sig engelska.
Men tänker på andra i gruppen så det är ändå ok.
Några till i periferin.
Totalt sett inte en människa jag skulle umgås med hemma.
Som stor grupp agerar en del tveksamt för min smak.
Det förekommer dagligen att vi ska stanna för mat eller för att sova.
Då har vi olika "lag".
3 matlag och 1 taklag.
Men det smits från vissa hela tiden.
Och jag som i början gladeligen anmälde mig har slutat med det.
Jag gör bara minimalt.
Jag tar helt enkelt och beger mig en bit från bussen när den stannat.
Ta seden dit jag kommer så att säga.
Det stora glädje ämnet är vår reseledare.
Marco från Bolivia.
Har familj i Sverige.
Började sin bana i Härnösand.
Full med anekdoter och historia samt information om Sydamerika.
Ständigt på bra humör. Tål högt och lågt.
En underbar människa.
Kanske inte om du frågar hans barn.
Men det är inte upp till mig att bedöma.
Men det funkar och jag sväljer massor.
Vet inte om jag är omtyckt och det spelar ingen roll.
Eller vadå, dom döljer inte ens det!
Och det är det enda som är positivt.
Hycklare är trots allt det värsta jag vet.
Man får uppleva massor och se massor.
Utbudet är enormt.
Det är bara att välja.
Jag har ridit och raftat (forsränning), varit på vingård samt en massa annat.
Ett stort minus är hygienen.
Den nallar man i kanten på.
Känner mig aldrig helt ren och fräsch.
För standarden är verkligen lägre
i Sydamerika.
Men det är ju jag som kanske är lite petig?
Trodde faktiskt att det skulle vara mer alkohol men det är lugnt på den fronten.
Bra mat får vi på bussen.
Vår matansvariga tjej heter Hanna.
Hon är 23 och väldigt mogen för sin ålder.
Hon är jättebra och ser till att matlaget för dagen sköter sitt jobb.
Med ganska små resurser blir det bra mat.
När 10 dagar och två länder gjorts så leder
Argentina på K.O.
Men Bolivia är mest fascinerande.
Chile intressant men väldigt mycket Spanien.
Till sist!
Att åka igenom Sydamerika och att inte prata om hundar går inte.
Det är hundar överallt.
Många ser välmående ut men det är
en tragedi för mig som hundägare.
Hunden behöver en vän.
En trygghet!
Alla hundars ögon säger ledsen.
Halva resan klar.
Så mycket intryck.
Gruppen har synkat nu åt olika håll.
Man respekterar varandras närvaro och plats.
Några säger man hej till,mer är det inte.
Andra äter man med eller tar en öl med.
Det börjar gå från "aldrig mer igen" till
Kanske det kanske.
18 dagar kvar.
Att umgås med killar och framför allt tjejer födda runt -94 på en resa som denna gör att man får svälja massor.
Dom är oerhört pålästa men ibland så
korkade att jag storknar.
Dom är så naiva och undrar allvarligt varför inte t.ex. Bolivia är lika jämställt på alla sätt som Sverige.
Dom häpnar över saker som inte är likadana som hemma.
Jag blir stum av den värld som dom går omkring i.
Jag skulle verkligen vilja att dom någon gång får uppleva lite motgångar så dom inser vilken värld dom lever i.
Vi svenskar är verkligen på väg att bli grisar utomlands.
Denna generation är en bunt egoister och själv centrerade allihop.
Jag före lag!
Självinsikt noll!
Dag 22!
Då slog magen bakut!
Satt halva natten på toa.
Har drabbat större delen av alla på bussen.
Hoppas Imodium funkar snabbt!
Lämnar Bolivia idag med ett stort leende på läpparna. Ett jättehäftigt land. Får du möjligheten så åk dit.
Nu har det gått 30 dagar.
Lite har förändrats.
Har lärt mig acceptera dom flesta i en grupp jag aldrig skulle umgås med.
Jag vet att jag är en mycket svår person.
Men jag lyssnar! Nästan alla andra pratar.
Själv-narcissister allihop.
Gillar ändå några stycken nu.
Hanna och Axel är helt ok eller såna man kan ta en öl med.
Gunnar (chauffören) kan jag nog åka lite hoj med.
Peru nu!
Har varit i Cusco och Machu Picchu.
Gillar Peru.
Lite väst lite latin.
Rent och fräscht mot dom andra.
Men då lite turistigt.
Finare och då dyrare.
Just nu 18 April
1 Bolivia
2 Argentina
3 Peru
4 Chile
Machu Picchu!
Mina knän fick lida neråt.
Uppåt saknades syre.
Nöjd och stolt att ha gjort det.
4 fantastiska dagar.
Har sett magiska saker Inca gjort.
Sitter på Paddy's i Cusco nu.
Dricker en öl och väntar på Barca vs. Juve
Ibland är livet helt enkelt ok.
2 dagar kvar.
Anlänt till Lima i Peru.
Vacker stad som känns lite västländsk.
God mat. Bästa maten i Sydamerika.
Magen trasig igen.
Imodium dos igen.
Jag längtar hem.
Till dom jag älskar!
Lite för länge men vill inte ha något ogjort.
Det gnälls mycket från mitt håll men oj vilken jävla tur jag har och har haft.
En annan sak!
Att vi svenskar säger att andra beter dig illa utomlands är så jag som vanligt tycker att vi inte är ett dugg bättre än andra för det är vi fan inte.
Dom jag åkt med har jag skämts över både en och två gånger.
Detta inlägg skrev jag lite under resans gång.
Därför ändras lite.
En del saker får man ju nya tankar när det gått en tid.
Kommer säkert att glömma det tråkiga allt eftersom.
*******
seeya
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Fria ordet är ditt!